Har precis debatterat på scenen i Stenebergsparken.
Blev mycket upprörd på borgarnas företrädare, men framförallt på Margaretha B Kjellin som apropå integration ville säga till "invandrarna" att "man måste inte klumpa ihop sig med alla andra av sina vänner på samma ställe". Hur kan man uttrycka sig så? Klumpa ihop? De mest "ihopklumpade" områdena enligt hennes sätt att uttrycka det, borde i så fall vara Villastaden i Gävle. Eller menar hon att det är DOM, några andra som ska integreras. Förmodligen.
Utöver integration handlade debatten om jobb, utbildning och välfärd.
Ungefär det här var mitt avslutningsanförande på 1,5 minut:
Socialdemokraterna vill att Sverige ska bli möjligheternas land.
Ett land som bygger på välfärd och trygghet.
Men just nu drabbas många väldigt hårt.
En av fyra unga saknar jobb.
Över 200 000 unga saknar eget boende.
Det behöver inte vara så.
Politik är inte bara att vilja, utan att välja också.
Vi rödgröna har valt väg. Vi väljer att satsa på ungas rätt till jobb, utbildning och bostad. Det borde vara en nolltolerans mot ungdomsarbetslöshet!
Vi vill skapa 100 000 nya jobb-, praktik-, och utbildningsplatser.
Vi vill fördubbla byggandet av hyresrätter och bygga bort bostadsbristen.
Borgarnas väg å andra sidan är att välja skattesänkningar för dom med de redan högsta inkomsterna.
Borgarna har tvingat ut en halv miljon människor ur A-kassan.
De har tagit bort 40 000 Komvuxplatser.
Om Sverige ska vara möjligheternas land kan vi inte ha en regering som stänger dörrar för oss unga. I möjligheternas Sverige ska man få både en, två och tre chanser att bli det man vill. Och det oavsett plånbokens storlek.
En röst på Socialdemokraterna är en röst på jobb och hopp till unga, framför skattesänkningar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar