Helle Klein skriver i sin ledare i Aftonbladet:
Friskolans tidiga drivkraft var idéburen. Framför allt handlade det om pedagogiska och undervisningsmetodiska alternativ. Det lever kanske kvar lite här och var.
Men i dag gäller det i huvudsak pengar. Stora bolag som glufsar i sig vad som finns på en potentiellt lönsam marknad. Och en lönsam affärsrörelse är vad friskoleområdet förvandlats till.
Detta är sannerligen något värt att diskutera mera. Det handlar inte om hur kul eller hur bra det är att gå i friskola, utan om hur mycket av våra skattepengar menade för elverna som ska hamn i privata fickor? Helst lite tycker jag.
Elin
Jag tycker det är ren skandal att Friskolor kan tjäna pengar på verksamheten och dela ut vinster till aktieägarna. Där håller jag faktiskt med Lars Ohly - stoppa vinsterna!!
SvaraRaderaOch jag är något besviken på den avslappade hållning i ledningen av sossarna på den punkten.
Det är absolut inget fel i att kunna göra vinst på att driva en friskola. Däremot ska man inte kunna göra vinst på bekostnad av standarden på undervisningen. Nu är det ju dock så finurligt att om undervisningen inte håller bra standard så får man inga elever till skolorna och då försvinner möjligheten att tjäna pengar.
SvaraRaderaFråga er istället hur det kan komma sig att så många väljer att sätta sina barn i friskolor? Är det möjligtvis så att den enorma byråkratin i den kommunala skolan äter upp skolpengen så att man får mer undervisning för pengarna i en friskola trots att deras aktieägare får sina vinster.
Att göra vinst på skattemedel avsedda för en god undervisning är inte bra och det har ju också visat sig att många friskolor slarvar med kvalitet, lokalernas standard eller kravet på behöriga lärare.
SvaraRaderaTyvärr dras den kommunala skolan ibland ner av olika mytbildningar som att disciplin, kvalitet eller ex. idrottsundervisning/dans mm skulle vara så mycket bättre på de fristående skolorna. Detta är mycket sällan sant och ex. har den kommunala Stenebergsskolan i Gävle (med dåligt mediarykte) bland de bästa studieresultaten i Sverige.
Det stora problemet med friskolorna är dok den segregation de riskerar att bidra till eftersom många väljer vilka elever som skall få gå på skolan. Ex har vi flera fall i Gävle med s.k. barn med särskilda behov som tvingats sluta på friskolan för att bara kommunen har specialpedagoger mm för deras behov, även ett etniskt och ekonomiskt urval kan ses som ett snitt över alla skolor.
Trots detta är det jättebra att friskolor finns och många gör ett kanonjobb, ex. kan ju montessoriskolor och idrottsskolor framhävas som goda exempel. Löser vi bara ekonomiska och segregationsmässiga problem kan jag tänka mig flera friskolor eller personalkooperativ i Sverige.
Jörgen